Media Management

- Mina reflektioner i kursen Medier och samhälle

Hoppa till: Content | Sidebar | Footer

Jorden är platt... eller hur var det nu?

2009-11-03 @ 12:14:28

Tisdagens och torsdagens föreläsare var Jens Cavallin, han har bland annat arbetat på regeringskansliet med frågor kring Ägandet men arbetar han på Högskolan i Kalmar. Hans uppgift var att gästföreläsa om medier, struktur och makt under två föreläsningar. Jag har valt att skriva om dessa två i ett blogginlägg då de kopplas till varandra och jag tror att det är lättare som läsare att hänga med.

Hur ser ägandet ut inom medierna? Speglar innehållet i medierna vad folket faktiskt vill ha? Detta var frågor som stod på dagordningen under tisdagens föreläsning. ”Jorden är platt...” var meningen som visades under inledningen av föreläsningen. Jens förklarade att om medierna säger att de självklart sänder vad allmänheten vill ha och ser till allmänhetens bästa säger de i stort sett att jorden är platt. Han höll alltså inte med medierna om detta rakt av utan påstod att medierna speglar verkligheten konvext och konkavt. Det är en bra liknelse anser jag då jag inte tycker medierna lyckas spegla verkligheten utan vinklingar eller egna åsikter.

En viss censur tror jag alltid kommer att finnas, hur uppenbar den är beror nog bara på vem eller vilka som äger mediekanalen. Exempelvis äger Italiens premiärminister, Berlusconi de flesta privata Tv-kanalerna i landet och då staten äger de resterande kanalerna, styr han även dem. Där av kan han genomföra en form av censur för åsikter som kan skada hans ställning, lika så kan han göra vinklingar och har chansen att framhäva sig själv som en bra ledare på bästa sätt och under bästa sändningstid.

Bonnier är tillhör de stora mediekonglomeraten även de, men i något mindre form än Berlusconi. De är ensamägande i TV4 samt äger bland annat tidningarna Amelia, Dagens Industri, DN och Expressen, där av styr de en stor del av nyhetsflödet. Min första tanke är jag kan tycka det är skärmande och att jag borde vara ännu mer kritisk till vad jag läser då gatekeepern för nyheterna inte är helt opartisk. Men vem är helt opartisk? Kanske min första tanke som blivande ledare inom media istället borde vara att detta familjeföretaget verkligen har lyckats och tänka, vad kan man lära från dem? De är likt de flesta andra storägarna av media i behov av läsare, tittare och lyssnare. Därför måste de rätta sig efter vad folket vill ha för att lyckas, drivkraften förblir pengar och att vinna marknadsandelar för företaget som kan växa. Att låta vem som helst och vad som helst sägas i Bonnier-dokumentären hade inte varit ett klokt val för medieägarna och företagets framtid. Hade jag varit ägare hade även jag använt mina fördelar och min makt att styra skeppet bort från vattenfallet. Lika så kan Berlusconi göra vid valkampanjer för att behålla sin ställning och annat vore konstigt. Boken Understanding media economics (2005) styrker mitt resonemang. De menar att när ett företag har makten över kanaler som andra medier även måste gå igenom för att nå sina åhörare, kan företaget eller företagen agera som gatekeepers och bestämma vem som får ell er inte får använda sig av kanalen.

Ordet makt är starkt laddat men jag anser att vi alla använder det på olika sätt. Så fort man börjar tala om storföretag och makt så är det klart att det kan kännas obehagligt. Dock tror jag att så länge man är medveten om att ingenting kan vara helt objektivt och neutralt, utan minska vinkling eller egen åsikt, tror jag man kan ta in nyheterna utan att känna risken för att bli allt för lurad. Som blivande ledare tror jag att allt blir en fråga om att hålla sig kvar på toppen och styra vinden i rätt riktning, det är inte helt lätt men med makt som starkt verktyg kan toppföretagen häpnadsslå.

Torsdagens föreläsning med Jens Cavallin handlade även denna om ägandet av mediekonglomeraten men nu i form var frågorna istället ”Behöver vi skilja ägandet från budskapet”, ”Hur gör vi det?”och”Vad händer om vi inte gör något alls?”. Frågan kring lagstiftning kom upp, en lagstiftning som gör att storägarna inte kan styra det objektiva synsättet. I dag finns ingen reglering för hur stort ett medieföretag får vara, kan det bli farligt? Svaret på det är nog ja men hur vi än diskuterade i klassen tyckes min åsikt kvarstå, det är inte bra att begränsa företag för att de blivit stora och framgångsrika. Visst måste det göras något men lagstiftning tror jag inte är lösningen på problemet.

Något jag nu länge har funderat på är att vi borde få in källkritik som en läropunkt i svenska skolor. Som jag skrivit tidigare är kritiken och vetskapen om de stora företagen viktig för sitt intag av nyheter. Får man från tidig ålder förståelse kring att man bör tänka kritiskt och ifrågasätta mera, tror jag att frågan om ägandet av mediekonglomeraten inte längre blir fullt så stor. Förståelse skapar acceptans. Jag tror också att vi aldrig kommer få media som är helt objektiv, där av anser jag att man istället kan anpassa samhället och visa på vikten av det kritiska tänkandet. Jorden är inte platt och då bör inte vårt kritiska tänkande vara det heller.


 

Doyle, Gillian (2002) Understanding media economics. London: Sage

 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback