Media Management

- Mina reflektioner i kursen Medier och samhälle

Hoppa till: Content | Sidebar | Footer

Mina åsikter - I allmänhetens tjänst

2009-10-18 @ 15:36:49

En riktigt regnig måndag, det var svårt att stiga upp och hinna i fatt med bloggandet men så slog klockan 13 och det var dags för en ny gästföreläsning, denna gång av Olof Hultén. Tidigare har Olof arbetat på omvärldsbevakningen hos SVT, något som fick mig att känna att denna mannen kan sin sak. Olof slår på owerheaden, med en något suddig text på, detta förbryllade oss alla. Det var första gången som jag kan komma på att någon på högskolan använt den. En riktig gammal goding.

 

Vad är public service, frågar Olof som själv väljer att svara. I allmänhetens tjänst, men vad är då det? Han förklarar att public service är en 90 år gammal politisk och ideologisk affärsidé med fem olika modeller många olika länder. Inget land har precis samma vinkling på vad public service är för något och hur det ska användas. Det är en affärs modell och alltså inte en sak utan många menar Olof. Idén kom under första världskriget då radion blev aktuell, man tog monopol på tekniken för att det inte skulle kunna spridas propaganda genom det. Senare insåg man att ingen hade egentligen råd med tekniken. Man kunde antingen välja att ha många små radiostationer som inte kunde utvecklas så mycket eller istället ha få riktigt stora som staten kunde styra och äga. Sedan började tekniken utvecklas och TV:n kom. Teknologin inom media menar Olof påverkar i allra högsta grad hur publik service kom till samt hur modellen används idag.

Innan 1989 hade EU inget med televisionen att göra, satellit-TV gjorde att de gick in och började reglera när de insåg pengarna i det. Medlemslängderna fick mindre att säga till om och EU skapade villakåren, att 50% av TV utbudet skulle vara europeiska program samt att de begränsade reklammängden till 15% av det totala utbudet. EU ogillar statliga subventioner men man kom fram till att de var viktiga för att främja de små ländernas vilja att göra film, TV och radio så de fick finnas men även här på vissa villkor. Dessa var bland annat att varje medlemsland skulle klart bestämma vad public servis skulle innebära och etta var ingen lätt uppgift. När internet kom togs även diskussionen upp om public service ska använda sig av det nya fenomenet. Hittills får public service- program ha webbsidor som har programverksamheten att göra men det ses över noga menar Olof Hultén.

Den marknadsorienterade EU-kommissionen har fått uppfattning av att public service- företagen inte passar in i systemet. Europeiska kommersiella eterföretag och produktionsbolag drev 1998 en kampanj för att avskaffa bidragen som går till de allmänna radio- och tv- bolagen. Exempel på exempel beskrivs i boken, All makt åt medierna – eller ge folk vad folk vill ha? (2001). De beskriver hur public servis är på väg mot graven och tekniken inte är något man kan skyla på för det. De menar att man måste återuppliva sambanden mellan offentliga etermedier och demokratisk politik (som förut var ledstjärnan när det gäller den offentliga radions start). De ifrågasätter också att om att om man låter public servis bli ett minne blott, blir det då som följande?

 

Får vi ett samhälle där människor i första hand betraktas som näring för storföretagens lönsamhet eller ett där medborgarna faktiskt har rätt att bestämma vilka ekonomiska system och mediesystem de anser vara de bästa?” Robert W McChesney (2001) All makt åt medierna eller Ge folk vad folk vill ha, sid 295

Jag tror att det kan bli båda delarna av vad citatet visar men jag står kritisk mot att public service är så fort på väg mot graven som boken menar. Om EUs syn på public service läste jag innan lektionen, när jag lyssnade till Olofs lektion kunde jag inte lägga mitt kritiska tänkande åt sidan. Något jag även hade svårt att lägga åt sidan var frågan om TV-licens och kostnaden. Jag anser att det finns en slags dubbelmoral. I Sverige vill vi nu att alla ska ha tillgång till bredband och långt innan det, TV. Men om det nu kostar att ha det så kan inte alla ha tillgång till det. Att köpa en TV är en engångs summa, jag köpte min för 2000kr. Det är mindre än vad det kostar mig att betala betala för public service under ett år och då för kanaler jag inte tittar på ofta nog för det priset.

Alla hushåll som har tv-mottagare ska enligt lag betala tv-avgift. På så sätt är alla med och bidrar till radio och tv som är fri från kommersiell och politisk påverkan.” (radiotjanst.se)

”...som är fri från kommersiell och politisk påverkan.” Ja nästan i alla fall, jag ställer mig kritisk mot om SVT verkligen är det och vem det är som har ansvaret för detta. Svaret är de själva men det blir inte speciellt opartiskt enligt mig. Senast under B-uppsatsen berättade en student för mig att en SVT-chef råkat försäga sig om en sponsor till ett SVTprogram. Det florerar texter på internet men vad jag ska tro och vad ska jag förlita mig på är jag helt förvirrad över. Vem säger sanningen om public service? Efter föreläsningen av Olof Hultén finns det finns en dubbelmoral även i mig då jag anser att det är mycket bra att vi bidrar till fri kommersiell och politisk påverkan samt att lilla Sverige får finansiering och chansen att göra egna filmer och mycket annat tack vare public service. Jag tror också att om vi skulle minska Radio och TV- avgiften för folket och regeringen skulle skjuta till mer pengar så finns risken att de vill bestämma mer om vad innehållet skulle vara och då tappar vi meningen med public service. Jag är just nu varken för eller mot public service men har insett många fördelar med modellen tack vare måndagens intressanta föreläsning.

 


 

www.radiotjanst.se

Robert W McChesney (2001) All makt åt medierna eller Ge folk vad folk vill ha, Bokförlaget DN

 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback