Medvetenhet är nyckeln till de nya världarna
Jag var 5 år när vi fick vår första dator hemma, jag trodde att det inte var så speciellt men jag insåg efter ett tag att ingen annan hade det på dagis. Internet började jag använda samtidigt som alla andra i fyran- femman på mellanstadiet och det blev ganska fort en självklarhet för oss unga medan det tog längre tid för flera av våra lärare att acceptera beteendet. Det digitala samhället och hur jag slussades in det, är inget jag reflekterat jätte mycket över. Kanske var det därför dessa två föreläsningar i ämnet intresserade mig så mycket. Fredrik Hertzman stod för föreläsningarna under torsdagen den 28 oktober och tisdagen den 3 november. Då vi haft universitetsadjunkten på IKD i tidigare kurser behövdes ingen närmare presentation så han gick direkt in på ämnet.
Vi diskuterade bland annat hur tillgängligheten av information påverkar oss, detta var något som satte igång min hjärna. Tidigare fans information som jag behövde i min skolgång tillgänglig i bokform eller liknande. Vill jag använda mig av något för att skriva en uppsats idag, behöver jag inte längre gå till biblioteket och leta utan tar upp min lilla Mac och får upp informationen på några klick. Informationsteknologin och informationstillgångarna underlättar enormt. Men pratar vi människor gör tillgängligheten även att vi blottas, blottas på vår integritet. Även de som inte vill synas på internet gör det på ett eller annat sätt. Vissa gör det mer och andra mindre men valet är inte hel fritt. För att testa min teori slår jag upp min mammas namn på sökmotorn, Google. Min mamma vill helst hålla sig så anonym på internet som möjligt. Trots det får jag så enkelt veta ålder, vart hon arbetat de senaste 10 åren, var hon bor och jag fick information som jag inte hade en aning om. Det visade sig att hon är ägare av min frånskilde pappas företag. Detta är information som jag inte skulle kommit på att söka efter men tillgängligheten gjorde att jag hittade det.
Så mycket information att jag känner mig begränsad i mitt arbete på Drivhuset som marknadsförare och projektledare. Den stora frågan som jag ständigt brottas med är: Hur ska jag få folk att lyssna på just min information. Jag vet att jag behöver nå ut till så många studenter som möjligt men jag vet också hur mycket information jag själv får från alla håll. Mailen, gemensamma mappar, anslagstavlor, TV, banners, osv. Detta betyder att ett mail inte räcker för att få ut min information, utan jag måste visa informationen på alla ställen och ändå ha i vetskap att jag bara kanske nådde en fjärdedel av min målgrupp, resten har skapat någon form av spärr för informationen. Vad som är reklam och vad som är bra information att veta ligger ju självklart i betraktaren men många missar informationen just för att det inte går att sortera allt. Jag tycker även att tillgängligheten på information är något som har gjort att vi själva förväntas vara mer tillgängliga. Och detta leder oss i på nästa fråga i det digitala samhället.
Hur ser mina förutsättningar för kommunikation ut och hur påverkar det mig och mina möjligheter i samhället? Facebook, Twitter, E-mail och Iphone är bara några saker som förändrat kommunikationen radikalt sedan bara några år tillbaka. Förutsättningarna är enorma och vi blir nu tillgängliga för kommunikation trots att vi kan vara 100 mil från civilisationen. Där emot skiljer det sig mycket från att endast ha mobilen och inte tillgång till internet. Jag tror inte att jag har helt tappat fattningen av hur värdlen är utan internet. De senaste somrarna har jag spenderat hos min pappa i Motala och han har endas internet på jobbet. Den första veckan känner jag mig riktigt osocial men den tredje och fjärde veckan har jag ändå börjat nöja med att inte vara tillgänglig på mail, Twitter och Facebook. Jag har fortfarande mobilen på dygnet runt men det begränsar kommunikationen markant utan internet.
Något som ändrats genom de nya förutsättningarna för kommunikation är beroendet av tid och rum. Som jag skrev tidigare behöver jag inte ta mig till biblioteket för att hitta rätt information utan kan sitta hemma mitt i natten och hitta det. Flexibiliteten ökar också på så sätt att företag exempelvis inte behöver stationerna sig endast i Sverige utan kan lägga fabriker utomlands men ändå styra det från ett huvudkontor. När vi diskuterade detta pointerade även Fredrik att flexibiliteten även bidrar till en ökad segregering och då mellan informationsrika och informationsfattiga. Fri information är inte en rättighet i alla länder, något vi i västvärlden ofta glömmer.
”Castells betonar att nätverkssamhället upphäver geografin i den meningen att vi inte längre är helt beroende av var vi befinner oss. Han skiljer på platsrummet där vi bor och arbetar, och det nya flödesrummet som är den virtuella platsen i nätverken där informationen flödar snabbt och flyktigt.” Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (2005) På väg mot medievärlden 2020, sid 296
Nätverkssamhället och oberoendet av tid och rum har gett ett uppsving för nätbutikerna. En anledning till detta är att de inte behöver lagra saker fysiskt utan säljer man exempelvis musik genom nätet kan man specialisera sig enormt då utrymmet även är enormt. En CD-butik i stan har mer omkostnader vad det gäller hyror och kan heller inte specialisera sig speciellt mycket då man inte kan vara säker på att det man köper in i lager säljs. För mig passar det bra att införskaffa musik genom internet. Genom Spotify kan jag hitta nästan all musik jag vill och om jag motförmodar skulle ha köpt allt i form av CD-skivor skulle jag inte fått plats i min lilla studentlya.
Nätbutikerna breddar konsumtionssamhället och konkurrensen. Detta anser jag är bra vare sig det är på internet eller genom fysiska butiker. Jag tror och hoppas inte att något kommer slå ut det andra förutom i vissa branscher som exempelvis musiken. Men man vet aldrig och det är enligt mig en del av charmen, som företagare måste man våga för att vinna. Medvetenheten av den snabba utvecklingen är nyckeln som öppnar de nya världarna av kommunikationstillgång, oberoende av tid och rum samt tillgänglighetens väld.
Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (2005) På väg mot medievärlden 2020. Lund: Studentlitteratur
