Yttranden är inte så självklart som man kan tro...
Eva Jönsson var onsdagens gästföreläsare, en universitetsadjunkt med oförståeligt mycket information kring lagar och case bakom pannbenet. Man kände att denna föreläsningen kommer innehålla information på en annan nivå och visst gjorde den det. Allt var inte glasklart och det förklarade Eva var en del av det hela. Att läsa en lag både två och tre gånger innan man förstod var ingenting konstig. Universitetsadjunkten tog upp viktiga frågor kring medierelaterad juridik. Jag känner att även om jag inte kommer lära mig den delen av lagboken ”by heart” så kommer jag ändå att veta var jag ska leta och ha en bredare förståelse kring vad jag jag kan råka utför samt vad jag ska se upp för i min kommande yrkesroll .
Yttrandefrihet var det som stod högst upp på tavlan denna dagen. Eva berättade att rättens innehåll skiftar från tid, geografiska förutsättningar och framförallt tekniken. Tekniken är en av delarna som gör att många lagar blir föråldrade eller helt tappar fotfäste, exempelvis är det luddigt hur man gör när det gäller fildelning och vem det nu är som fildelar samt hur det bevisas? Nedladdningsfrågorna har inte hunnit med. Efter mitt år på BBS har jag, mer än ett flertal gånger ,fått höra att ”tekniken är alltid ett steg före” eller ”you dont want to miss the train of technology and be left behind”. Detta är precis vad det handlar om när det gäller lagarna. Det går för trögt. Evas reflektion kring detta var att det måste vara ”trögt” då man inte ska kunna ändra en av grundlagarna över en dag. Det måste vara ett val i mellan samt att man måste hinna diskutera saken. Efter att ha hört Evas förklaring ser jag det som rätt bra att våra lagar inte kan ändras så fort, då skulle chansen vara större att regeringen sprang ifrån folket. Även om jag nu skriver att det är bra finns det alltid två sidor av myntet och den andra sidan visar mig att lagboken kommer alltid ligga två steg efter tekniken, men det kanske är ett slag mot magen man får ta?
De etiska reglerna är något som Eva bara nämner snabbt men dessa ser jag viktiga att ha i bakhuvudet när man arbetar inom mediebranschen. Boken Massmedier: En bok om press, radio och TV(2003), förklarar att de etiska reglerna i princip är tre olika delar: yrkesreglerna, publicistreglerna samt reglerna mot textreklam. Alla dessa är till för att vi i Sverige ska få så ”god publicistisk sed” som möjligt. Pressombudsmannen även kallad PO, övervakar hur pressetiken följs och PON, Pressens Opinionsnämnd är till för att övervaka de press etiska principerna. Boken menar dock att samhället har förändrats sen de infördes samt konkurrensen på mediemarknaden har hårdnat. De menar att uttalanden från PON och PO inte längre har lika stor effektivitet. Jag tror att de kan ha rätt när det gäller effektiviteten men man kan fortfarande bli dömd och få sanktioner som exempelvis skadestånd. De kan även bli uthängda i media och då kan det komma att bli en konkurrensfördel att sköta sig. Här vill jag vända på myntet igen då det finns företag som Sisley, som väljer att bli fällda som fördel så de får mycket uppmärksamhet på det sättet.
Bilden är tagen från sidan: adsoftheworld.com
Det finns ingen total yttrandefrihet, behov att skydda riket, den personliga integriteten och upphovsrätt är delar som kan komma att påverka denna negativt. Yttrandefriheten är byggd på tre grundlagar, Regeringsformen som övergripande skydd från statens åtgärder, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen finns som ett slags extra skydd för vissa delar. Tryckfrihetsförordningen kom med boktryckarkonsten och gäller överlag de tryckta verken, med några undantag och yttrandefrihetsgrundlagen gäller tekniska upptagande som radio, TV och vissa former av internetfunktioner.
Jag anser det viktigt att ha i åtanke att lagar också tolkas. Programmet vi läser säger gång på gång att information tolkas och omtolkas, där av ska man försöka vara tydlig men vi kan aldrig vara helt säkra på att meddelandet har samma betydelse för mig som för mottagaren. Lagarna skrivs så att de ska vara så tydliga som möjligt men även inom många av dem finns en gråzon och ett Ja eller Nej är inte alltid så självklart som man kan tro.
Tisdagen veckan efter hade vi en till föreläsning med Eva, denna i informationsfrihet. Den huvudsakliga punkten var medborgares rätt att ta del av allmänna handlingar. Eva berättare att en allmän handling kan vara antingen offentlig och då fungerar offentlighetsprincipen annars är den hemlig och kan då vara bland annat sekretessbelagd. När man vill ha ut en handling måste man kunna precisera vad det är för handling man vill ha. När man har gjort detta måste handlingen eller en kopia lämnas ut under samma dag. Myndigheterna måste däremot få tid att göra en sekretessbedömning och stryka över detta och ge ut handlingen. De får också extra tid om matrealet förvaras på olika platser. Om en tjänsteman inte ger ut den allmänna handlingen kan det bero på olika saker. Men även här finns regler. Tvekar tjänstemannen måste han hänskjuta ärendet till myndigheten, om tjänstemannen säger att handlingen inte kan lämnas ut måste denna också upplysa att du kan hänskjuta frågan eller överklagan till myndigheten. Avslås också utelämnandet från myndigheten måste ett motiverat beslut varför det inte utgivits skrivas och skickas till personen som begärt handlingen. Här efter överklagas allt till kammarrätten. När man begär en handling behöver man inte berätta sitt syfte eller vem man är men vid överklagan måste man däremot skriva under på vem man är. Följs inte reglerna kan man JO-anmäla och det brukar sätta fart på det menar menar Eva.
Något vi även diskuterade var personuppgiftslagen, PUL. Man måste ta hänsyn till PUL då även den avgör om en handling kan lämnas ut eller inte. Man får inte kränka den personliga integriteten. Så här beskrivs syftet med lagen:
” 1§ Syftet med denna lag är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter.”
” 2 § Om det i en annan lag eller i en förordning finns bestämmelser som avviker från denna lag, skall de bestämmelserna gälla.” Olsson.A (2009) Yttrandefrihet & tryckfrihet: handbok för journalister. sid 369
Personuppgiftslagen blir en inskränkning i offentlighetsprincipen eftersom TF och YGL avviker från den. Slutsatserna jag drar är att bland annat tidningarna får ta in personuppgifter. Jag vill där emot återkoppla till delen om yttrandefrihetsgrundlagen tidigare i inlägget, där jag skriver om de pressetiska reglerna. När ska man publicera namn på brottslingar i media? Jo man får göra det så länge de inte innebär förtal, förolämpning, spioneri osv.
Genom Evas förklaringar kring informationsfriheten känner jag att jag fått mer förståelse och kunskap kring offentliga dokument. Jag tror att detta kan komma väl till hands om jag väljer att arbeta inom journalistiken. Det är viktigt att veta våra rättigheter samt skyldigheter, ju mer juridik vi läser desto mer vill jag veta. När man kopplar det till, exempel blir det greppbart och man kan koppla det till egna erfarenheter. Det är mycket som spelar in och man kan knappast lära sig allt men nu har jag kunskapen om hur man tar reda på det mesta.
Olsson, Anders R (2006) Yttrandefrihet och tryckfrihet: handbok för journalister. Stockholm: Studentlitteratur
Hadenius, Stig & Weibull, Lennart (2003) Massmedier: En bok om press, radio och TV. Albert Bonniers förlag
